23 december
 ...on the road again! I Pakistan blandas trafiken med hästar, åsnor, personer, motorcyklar, rikshaws... En del kör åt rätt håll, andra inte.
 
Pakistans svar på rondellhund - rondellbuffel!
 
Ingången till Lawrence Garden - den vackraste parken i Lahore (enligt min och mammas uppfattning iaf!). Det vita huset i bakgrunden var förr i världen en slags "gentlemens' club" för rikingar men nu hade det gjorts om till ett bibliotek.
 
 
 
 
Lite små trappor upp på en höjd i parken. Kommer inte ihåg vad platsen kallades men det var tydligen ett litet krypin för par som ville komma undan folket lite och sitta och kramas (eller t.o.m. pussas!) lite ifred. Trodde inte riktigt på pappa när han sa det men vi såg nog tre par på den lilla rundan vi tog upp på toppen och ned (5 min).

Ny park! Race Course.
 
Här blev jag på en gång stoppad och intervjuad för nationell tv. De undrade vad jag som turist (så uppenbart turistig är jag ju - nästan blond!) tyckte om vädret i Lahore.
 
Jag och mamma letade efter en papperskorg under hela tiden vi gick runt i Race Course (typ 1,5h) utan att finna någon - märkligt! På vägen ut fattade vi att alla små elefantskulpturer som funnits här och var var just... ja, papperskorgar.
 
 
Cricketmatch i parken.
 
"Titri" tror jag denna fågeln heter.
 
På eftermiddagen/kvällen var vi bjudna på "afternoon tea" på ett lyxhotell med några vänner till familjen. Gott var det , men inte var det engelskt afternoon tea. Det var buffé med minihamburgare, pizza, friterad fisk och kyckling blandat med pakistanska smårätter. Och så efterrätter förstås - kakor, bullar, wienerbröd, muffins...
 
Lite julkänsla som kom och gick på typ två sekunder
 
 
24 december

Julafton spenderades som sig bör med familjen. Vi började dagen med en riktig festfrukost (Pakistanska mått mätt).
 
Detta är köttfärsfyllda friterade brödgrejer (det som ser ut som pajbitar), en slags söt mannagrynsröra (det gula) och i det röda pappret ligger ett typ av friterat bröd som man ska äta tillsammans med mannagrynsröran. Tänk sött och fett. Och sen kan man alltid ta en liten pajbit som lite salt (och fett!).
 
Tja, det var ju gott tyvärr. Martin låg dock utslagen i en timme efter... Men efter det åkte vi alla iväg. Vi hade hyrt en extra stor bil och tog oss till en väldigt gammal park "Shalamar Garden". Lite slarvigt kan man väl säga att det var de gamla mogulkungarnas plats för att hänga och partaja.
 
Här är vi alla utom två av mina kusiner
 
 
Här ser man hur parken är uppbyggd, långsmalt och i flera etage. Den lilla "ön" ute i mitten av vattnet var tydligen förr i världen där alla dansande kvinnor stod och dansade ut på de smala gångarna. Fest! Nu fanns tre etage kvar istället för de sju ursprungliga. 
 
Här är en marmorskiva från Afghanistan. Observera: EN marmorskiva. Det är alltså en enda stor del som man transporterat dit. Extremt tungt. 
 
Genom dessa små "nyckelhål" flödade vatten förr. I varje hål fanns också en oljelampa som gav olika färger. Tanken var att det skulle se ut som regnbågen. Det är så konstigt att de inte restaurerar det - det vore så häftigt att se. Det känns som att parken skulle ha någonting att komma med!
 
Picknick! Jättegoda naan med köttfärsfyllning som vi doppade i lite ketchup och/eller gräddfil.
 
På låååångt håll kunde man se hur den här skocken barn kom gående med bestämda steg mot oss. Väl framme ställde de sig med stora ögon och tappad haka och stirrade på (ffa) mamma. Mamma fick lite fnatt då hon började bli lite trött på att alla tittar så mycket att hon ställde sig och tittade likadant på dem. Haha, stackars barn. Min faster tvingade fram dem och hälsa på mamma. Efter det fick de lov att gå - de vände sig om kanske tio gånger på vägen bort.
 
Julklapp från mina kusiner. Så söta!
25 december

Juldagen har jag enligt iPhoto inga bilder ifrån, kanske vi inte gjorde något annat än att ligga däckade efter allt gott man ätit dagen innan? Jag ska kolla upp det...
 
26 december
 
Annandagen och vi skulle in till smeten, in i innerstaden - det enda stället pappa hittar på nuförtiden. Han är ju född och uppvuxen där i mitten och sedan har ju staden vuxit explosionsartat så han hittar ju bara där det inte har förändrats - i mitten. Dagen till ära hade Martin tagit på sig sina nyinköpta pakistanska kläder. 

Fin va? Många sa att han skulle kunna vara en "partan" - en av de som kommer från bergen. De är mycket ljusare.
  
Här är Anarkali bazaar, en basar precis i utkanten av stan
 
Armband en mass
 
 
 
Den röda byggnaden var där pappa gick i skolan
 
Här var ingången till lägenheten där pappa är född och bodde som liten. Nu är allt stängt. De håller på att riva det för att bygga fler butiker.
 
Här bakom hörnan sitter två män och gör "pias pacore" (friterad lök/kryddblandning) och friterade auberginer för glatta livet. Det hinner knappt lyfta upp dem innan de är slut. Otroligt populärt. Enligt pappa det bästa stället för att köpa pacore. Mmmmm, mums.
 
Tydlig illustration av innerstadens (och Pakistans) elnät
 
Ordning och reda!
 
Påväg ut ur staden
 
Luftiga byxor. Man kan äta hur mycket som helst!
 
 

Kommentera

Publiceras ej